Adjö lilla farmor.

I morse, kl 9:52 somnade min farmor Ester in. Den 10 april skulle hon fyllt 86. Hon hade i flera dagar inte velat äta och dricka så igår kväll förvarnade personalen på ålderdomshemmet att det var nära.

Jag fick ett sms ifrån pappa igårkväll när vi var på 40-årsfesten att farmor inte hade lång tid kvar.

Efter att i flera dagar inte öppnat ögonen, hade hon till slut öppnat sina ögon och liksom tittat fjärran, som att hon såg något/någon längre bort. Min faster satt hos henne hela morgonen och pappa hann dit precis innan hon tog sina sista andetag och somnade in. Som att hon väntade att båda hennes barn skulle komma.

För mig har farmor varit borde länge, ända sedan hon blev senildement och inte var sig själv längre. På något sätt känns det skönt att det är över. Har känts så hemskt att se henne bara ligga där på sitt lilla rum alldeles ensam, inte ens radion ville hon ha på den sista tiden fast P1 och P2 alltid stod på hemma i lägenheten i Kramfors.

Hon älskade blommor och läste och klippte ut allt om orkideér och pelargoner. Hela inglasade balkongen var överfull av sticklingar och diverse odlingar. Det var rent omöjligt att komma ifrån utan att få med sig en liten kruka med något grönt : )

Hon skulle alltid bjuda på massor av fikabröd, vilket vi försökte på alla sätt och vis slingra oss undan för det var inte alltid dagsfärskt direkt utan det kunde komma fram en fryst gräddtårtbit ur frysen eller en kanelbulle som var torrare än Sahara. Men när jag var riktigt liten och farmor och farfar bodde i huset bredvid vårt, kommer jag ihåg hennes rosa klappgröt och när de köpt byns första videobandspelare, det var otroligt coolt!

Jag skulle så gärna vilja tro att det finns något liv efter det här och att jag kommer få träffa farmor och farfar igen och min lilla mormor som jag saknar så. Nu har jag bara morfar kvar från den generationen…

Min syster fotade av det här fina fotot hos pappa för ett tag sedan, det är min farmor och farfar i Stockholm då farfar var i militärtjänst. Visst ser de lyckliga ut : )

När jag kommer hem nästa gång ska jag titta igenom gamla bilder och förhoppningsvis kan jag få ta med mig någon bild hem, eller fota av.

Idag dog även Max sista salamander – Mimmi…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s