Allt är som vanligt. Inget är som vanligt.

Det är märkligt. Här åker jag till jobbet, som vilken torsdagsmorgon som helst, men min mamma åker tillbaka till sjukhuset i Ö-vik efter att varit hem och vänt för min morfar håller på att dö.

Har väntat sedan igår eftermiddag på det där samtalet ska komma, får visst vänta en stund till…

Känns som jag är på helt fel plats. 50 mil helt fel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s