Luktärt och drömmar om ett liv som hemmafru.

Förkylning är verkligen inget som jag är ett fan av. Hatar att vara sjuk! Men just nu är jag faktiskt det. Jag som småhånat D för att vara hypokondriker då han var hemma från jobbet torsdag till måndag för förkylning, fick ju igen det med basta. Nu har jag varit hemma från måndag och försökt jobba men har väl blivit lite halvdant med det. Idag är jag dock helt sjukskriven. Får se hur jag ska tidrapportera i lönesystemet sedan, men får väl räkna ihop timmarna och lägga ihop så gott det går.

Har hela tiden trott att ja men imorgon, då måste det ju vänt, men shit va sänkt jag är. Blir alldeles flåsig bara jag rör på mig. Och det värsta med att vara sjuk är ju att inte kunna träna. Att inte kunna träna på några dagar efter att jag kommit tillbaka till jobbet heller. För det har man ju förstått att hjärtat inte mår superbra av att ansträngas när man är krasslig. Surt!

Nu kom killarna hem från skolan. Ville går andra dagen och Max första. Känns overkligt att Max går 7’an nu! 7’orna kommer få en skoldator så det första han gjorde när han kom innanför dörren var att slita upp Ansvars- och låneförbindelseavtalet för datorn och skrev under.

Gud så jag älskar att vara hemma när kidsen kommer hem från skolan. Det där plinget i dörren (vi har larm) och det glada hallå’et. Önskar jag kunde vara hemma jämt och ta emot dom, få höra lite hur dagen varit. Hemmafru, varför är inte det lönsamt?

Augusti fortsätter leverera vädermässigt. Så otroligt härligt ute. Tyvärr kan jag inte vara ute i solen med min förkylning, mår fysiskt dåligt av värmen, men man kan ju titta ut genom fönstret. Har glömt bort rabatterna här hemma helt, inte vattnat gräsmattan en endaste gång i sommar men slog mig igår kväll att vattenspridaren nog inte vore så himla dumt att sätta på. Börjar bli riktigt torrt och tråkigt.

Jag frösådde ju egna luktärtor i våras som jag beställde från Zetas. jag är verkligen ingen hejjare på att så frön och de var taniga som tusan. Planterade till slut ut dom ändå och de har sakta men säkert tagit sig och nu, till slut så har de smått börjat blomma. Min sort heter Wiltshire Ripple och så här skriver Zetas om dom:

‘Wiltshire Ripple’ är nästan prickig, med distinkta mörkröda färgstänk på snövit botten. Starkt doftande och storblommande, en luktärt som syns i både rabatt och kruka.

Nu hoppas jag på massor av blommor som jag kan ta in i vas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s